Bakgrund

Det vi i dag kallar Fair Trade har i Sverige sina rötter i 1960- och 1970-talet. I USA och delar av Europa fanns liknande initiativ betydligt tidigare. På den tiden kallades det Alternativ handel. En första butik med det namnet öppnade i Göteborg 1969. Den finns kvar med samma namn. Sedan startade Solidarisk Handel och Handelsfront butiker och Import i Stockholm. Dessa båda var speciellt inriktade på handel med Folkrepubliken Kina och Nordvietnam. Handeln skulle vara ett alternativ till de etablerade handelsbolagen och multinationella företagen och ge möjlighet för länder i syd, eller u-länder som man sa då, att få en marknad. Flera av de tidiga initiativen togs i bistånds- eller missionsorganisationer eller av enskilda medarbetare. Man såg vad det innebar för människor i biståndsprojekten att få en marknad för det som producerades.

En annan bakgrund var kritiken mot de etablerade handelsstrukturerna som innebar att handeln skedde på de rika i-ländernas villkor. U-länderna var de ständiga förlorarna. De förblev leverantörer av råvaror och den lönsamma förädlingen skedde i I-länderna. Det var alltså viktigt i den alternativa handeln att varorna förädlats i u-länderna. Te skulle vara packat och kaffet skulle packat på plats. Detta gjorde att vi länge bara fanns den här typen av kaffe från Tanzania och så småningom från Nicaragua i butikerna.

Önskan att få kaffet man vant sig vid i Tanzania även när man kommit hem till Sverige ledde till starten av Tanzania import i början på 70-talet. Vissa länder favoriserades i handeln bland annat på grund av den politik som fördes. Handeln syftade annars till att främst stödja småskaliga producenter och framför allt de som var organiserade i kooperativ.

De orättvisa handelsrelationerna i värden var en av frågorna kyrkorna tog upp i sina årliga u-veckor som startade 1973. Försäljning av varor från u-länder kom att bli ett medel att föra ut frågorna om den orättvisa handeln. Det gav också en möjlighet för engagerade människor att känna att de gjorde något konkret när de engagerade sig i praktiskt försäljningsarbete. I många kyrkor etablerades regelbunden försäljning och för att förse dem med varor etablerades Sackeus 1976 som en gemensam importör. Från dessa och liknade initiativ från några ”u-grupper” uppstod ett antal butiker som riktade sig mot allmänheten. De kallades allmänt för ”U-landsbodar” och drevs genom ideellt arbete. Klotet i Lund från –83 och Globalen i Uppsala från –84, som nu är de två största butikerna i Sverige, har båda sina rötter bland engagerade i olika kyrkor.

Flera organisationer som arbetar med solidaritet och biståndsarbete har också länge arbetat parallellt med import och handel, i första hand från de länder där man varit aktiva. Afrikagrupperna och Svalorna är två exempel. Afrikagrupperna har nu lagt ner sin egen import och försäljning men är delägare i The House of Fair Trade. Framför allt Afrikagrupperna använde begreppet ”solidarisk handel”.

En gemensam definition

I december 2001 antog de stora organisationerna för rättvis handel, World Fair Trade Organization (WFTO) och Fairtrade International, en gemensam definition av rättvis handel. Sedan dess har definitionen erkänts av Europaparlamentet (2006), Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (2009) och Europeiska kommissionen (2009). Deras gemensamma definition är: Rättvis handel är ett handelssamarbete, baserat på dialog, öppenhet och respekt som verkar för en rättvisare världshandel. Det bidrar till hållbar utveckling genom att erbjuda bättre handelsvillkor och garantera rättigheter för marginaliserade producenter och arbetare – framförallt i Syd. Organisationer för rättvis handel med stöd av konsumenter arbetar aktivt med att stödja producenter, att öka medvetenheten och kampanjarbete för förändringar i de regler och den praxis som reglerar den konventionella internationella handeln.

WFTO – the World Fair Trade Organization

World Fair Trade Organisation grundades 1989, under namnet IFAT. Bytte namn 2009 till WFTO. WFTO (tidigare IFAT)  är en global medlemsorganisation för aktörer inom rättvishandelskedjan. WFTO har 360 medlemmar i 70 länder, flertalet finns i Syd.

För WFTO-medlemmar gäller att organisationen/företaget enbart arbetar med rättvis handel, och att hela verksamheten följer principerna. WFTO-logotypen används inte för att certifiera en produkt, men får användas av företag och organisationer som är medlemmar i WFTO. Dessa förbinder sig att följa kriterierna för rättvis handel. WFTO märket får alltså inte finnas på produkterna, men en produktmärkning är under diskussion inom WFTO. Arbetet med denna märkning  fortsätter, och det har genomförts pilotstudier där producenter i framför allt Asien deltagit.

Medlemmarna finns i hela handelskedjan: Producenter – importörer – återförsäljare

Omfattar många produktgrupper, både livsmedel och hantverk

Rättvist handlade varor från de producenter som följer WFTO:s principer för rättvis handel är ofta produkter som har en mer komplicerad tillverkningsprocess än Rättvisemärkt-certifierade varor, som t ex hantverk, accessoarer och interiörartiklar.  Dessa produkter säljs mestadels i världsbutikerna och har än så länge ingen märkning såsom Rättvisemärkt. Fokus är på att skapa möjligheter för marginaliserade småproducenter.

Inom rörelsen har man enats om 10 gemensamma principer för rättvis handel som skall följas efter bästa förmåga.

Fairtrade International

Fairtrade International är den internationella paraplyorganisationen som utvecklar kriterier och fungerar som stöd för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom. Organisationen består av nationella märkningsinitiativ där Fairtrade Sverige representerar Sverige.

Fairtrade International bildades 1997 och förenar 24 nationella Fairtrade-organisationer samt producentnätverk som representerar Fairtrade-certifierade producentorganisationer i Latinamerika, Afrika och Asien. I dagsläget finns drygt 1200 Fairtrade-certifierade producentorganisationer i totalt 74 länder (2014), omfattande med 7 miljoner odlare och anställda, inklusive deras familjer, som idag gynnas av Fairtrade-certifieringen.
Fairtrade International utvecklar Fairtrade-kriterierna samt fungerar som stöd för odlare och anställda med hjälp av ett trettiotal regionala representanter runt om i världen. Deras jobb består bland annat i att ha en tät kontakt med producentorganisationer inom en viss region; att erbjuda information, råd och utbildning samt att hjälpa odlarna att leva upp till internationella Fairtrade-kriterier och hitta nya marknader för sina produkter.